Donnerska huset i Klintehamn
En liten historik
Familjen Donner
På 1740-talet invandrade Jurgen Hindrich Donner från Lubeck till Gotland. I Visby grundade han ett handelshus med rederi och gifte sig med Anna Margareta Lythberg, som skulle bli känd som den legendariska Madame Herr Donner efter att makens död 1751 lämnade företaget i hennes händer. Rörelsen övertogs på 1770-talet av de två sönerna. Den yngre, Jacob Niclas (1749-1809), bosatte sig i Klintehamn och drev där tre kalkugnar och ett skeppsvarv. Han köpte även flera egendomar i Klintehamnstrakten och bodde själv med sin familj på Klintebys strax utanför Klintehamn.
1845 gick Donnerska handelshuset i konkurs och därefter har huset haft många ägare. 1951 köpte kommunen huset. Övre våningsplanet har fungerat både som privatbostad och som lokaler för kommunal verksamhet.
Sedan ett flertal år tillbaka rymmer hela övervåningen folkbiblioteket i
Klintehamn, en av tio distriktsbibliotek på Gotland. I bottenvåningen har
funnits bland annat bank, apotek och turistbyrå. Idag finns här bl a butik och
biblioteks galleri.
Donnerska huset
Från början utgjorde huset en del i en gårdsbebyggelse med flyglar, ladugård/stall och diverse uthus. Bulhuset bredvid husets södra gavel finns ännu kvar.
Donnerska huset har få jämförelser på Gotland. Mittpartiet, den äldsta delen, uppfördes under 1780-talet av Jacob Niclas Donner som ett handelshus med kontor, lager och väntsal. Även en krog, en handelsbod och bostadsrum fanns i huset.
Övervåningen pryds med väggmålningar och målningarna i salen utgör en god representant för rokokotidens ideal som bygger på svärmiska naturscenerier. Denna trolska atmosfär förstärks av rokokoherdinnan, jaktlaget, skytten och de flyktande fåglarna.
I rummet med handmålade blommor på gul botten återfinns två bildsekvenser målade direkt på väggen. På ena sidan av rummet föreställer motiven "De fem sinnena" och i den andra delen är temat "De fyra årstiderna".
Under åren 2009-2012 genomfördes en omfattande renovering av Donnerska huset och i samband med den plockade man fram ytterligare väggmålningar under tapetlagren i ett rum söder om salen. Mindre väggdekorationer hittades även norrut i ett av rummen.
Eftersom måleriet är skadat är dateringen ungefärlig, möjligen 1780-talet, och vem konstnären är är inte helt fastslaget. Kanske samma som i salen då fåglarnas utseende påminner om varandra. I rummet, kallat "Trädrummet", sattes det in en mindre kakelugn som hämtats utifrån och som stilmässigt stämmer ihop med husets väggmålningar.
Huset förlängdes i båda riktningarna redan på 1790-talet. Då installerades också de gotlandstillverkade kakelugnarna, varav fem finns bevarade. Den stora kakelugen i salen går det numera att elda i och används ofta i samband med kvällsarrangemang på biblioteket.
