Det är jag som är Lisa av Moa-Lina Croall

Jag älskar dig av Maja Molander

Jag vaknar och tittar ut och ser att marken är helt täckt av snö. Jag ringer till Nova, det går fem signaler innan Nova svarar.

-Hej, det är Nova

-Hej Nova, har du sett det har snöat i natt det är minst en meter.

-Vänta lite ,vem är du?

-Det är Lisa ditt spån! kan du vara klar om typ fem minuter?

-Ja jag kommer till dig snart.

Jag lägger på luren och rusar ner i trappen jag springer minst i 30km i timmen. Jag häller upp lite yoghurt i ett grönt plastglas. Jag skyndar mig ut i hallen och tar på mig min lila overall. När jag går ut sitter Nova på trappen. Vi bestämmer oss för att göra en snögubbe. Jag går in med glaset och ställer det i diskhon. När jag går ut har Nova redan börjat med en snöboll som har blivit jättestor vi hjälps åt så den blir större.

-Jo Lisa, jag måste berätta en sak för dig.

-Jaha vad då da?

-Jo e e e jag ska..

-Ska vad?

-Jo vi ska flytta.

Jag börjar gråta men tänker att det inte kan bli värre.

-Vart ska ni flytta någonstans?

-Norge…

-Va…? Norge..

Okej och jag som trodde att det inte kunde bli värre. Jag tittar på Nova. Hon gråter.

-Men när ska ni flytta då?

-Flyttbilen kommer i morgon så vi åker väll då.

-Jaha det var väl det då.

Kvack Kvack! Det är novas mobil som ringer.

-Jag måste svara det är mamma

-Okej.

-Hej mamma!

-Hej, kan du komma hem och äta?

-Okej kommer snart!

-Jag måste gå.

-Okej hejdå

-Hej då.

När nova går blir det som ett stort hål i mig. Snögubben ser ut som ett mongo så jag gör två delar till. Jag är ute i typ 1timme sen är mina skor och min overall genomblöta. När jag går in hänger jag min overall över badkarskanten som är i rummet bredvid hallen och stoppar tidningspapper i mina skor. Jag bestämmer mig för att jag vill bada. Jag går in i mitt rum för att se om jag kan hitta lite småpengar. Jag hittar en tia och en liten skrynklig tjugolapp. Jag fortsätter in i pappas sovrum där jag hittar en liten burk. Den är tom men i locket sitter det fast tre tior. Jag tar två. Jag går in på mitt rum igen och letar efter min baddräkt som är svart med tre röda ränder på. Jag går sedan ner för att hämta en handduk på badrumet. Jag tar på mig ett par skor och min blåa jacka. I ärmen sitter min svarta mössa och mina vantar som jag drar på mig.

När jag går förbi Novas hus tänker jag att det kanske blir ensamt att bada. Men jag går bara förbi. När jag kommer fram betalar jag och sen går jag in i omklädningsrumet. Efter jag har duschat går jag ner. Där är Nova. Jag hoppar i poolen och börjar simma.  Nova simmar fram till mig

-Hej Lisa är du också här?

-Japp tänkte på dig ,men trodde att du fortfarande åt.

-Tänkte på det , men ska vi simma lite?

Vi simmar tio längder fram och tillbaka sen går vi upp och hoppar från kanten. När en tant simmar förbi puttar jag i Nova så hon skvätter jättemycket vatten på den gamla tanten. Jag hoppar sen i vattnet och vi börjar skratta.

 -Du var bara tvungen eller hur?

Jag svarar inte men vi fortsätter att skratta. Efter vi har batat och det precis ska stänga går vi upp och ska duscha. Sen bastar vi jag har men mig 2 mandariner och Nova har hed sig 1 apelsin. Nova får en mandarin av mig så får jag en halva av hennes apelsin. Sen går vi hem till Nova för att packa hennes väskor.

-Vet du Nova, vi skulle ju kunna vara typ brevkompisar.

-Bra ide´.

-Nova vad är klockan?

-Halv fyra.

-Okej jag tror jag måste gå hem.

-Hejdå.

När jag kommer hem så ser jag lite på tv. Samtidigt sitter jag och funderar på om jag kanske ska skicka ett brev till henne. Jag börjar skriva:

Hej  Nova!

Hoppas att du får det bra i Norge. Kommer att sakna dig super mycket. Du  får höra av dig när du kommer fram. Jag vill gärna veta: din nya adress, vilken skola du går på , har du fått några nya kompisar och trivs du i Norge?   

Sen lägger jag brevet i ett kuvert och slickar i gen det.

På morgonen går jag upp vid halv sju för att jag ska hinna köpa ett frimärke innan jag går till skolan. I affären köper jag ett frimärke som kostar fem kronor så jag köper ett paket med tuggummin den sorten som Nova gillar. Jag klistrar på fri märket med en karta över Sverige på. Sen skyndar jag mig hem till Nova. Jag lägger brevet i hennes brevlåda och springer sen till skolan.

Vi har slöjd den första timmen. Jag fortsätter på min smörkniv som liknar en fisk. Jag har slipat klart så jag ska bara olja in den sen är den klar. Det tar en halvtimme innan den torkar. Sen skulle jag skriva mitt namn men jag skriver något annat. Vi har sen spanska där vi övar på substantiv och adjektiv. Vi har sen lunch det var nudel soppa med mjukt bröd och pålägg. Jag bor så nära skolan så när jag har ätit klart så springer jag hem Nova står och packar in i bilen.

-Hej Nova! Skriker jag högt efter henne.

-Hej Lisa ska inte du vara i skolan?

-Jo men jag vill bara ge dig en sak!

Nova går fram till mig samtidigt som jag går närmare henne. Jag lämnar fram smörkniven. Hon kollar på mig och läser högt

-Jag älskar dig<3

Egen tid

Aj, jag ramlar på gruset och det börjar blöda. Lisa fortsätter springa för nu syns hennes mamma runt hörnet. Jag ligger på gruset och det enda jag hör är mitt hjärta som bankar och Lisa som ropar:

- Hej mamma!

Jag reser mig upp och börjar halta bort mot Lisa. När jag kommer fram står Lisa och kramar sin mamma. Efter ungefär 5 minuter ser Lisa mig och säger.

- Mamma det här är min bästa kompis Nova. Hon bor på en cirkus.

- Hej, säger jag. Trevligt att träffas.

- Detsamma, säger hennes mamma. Men vad har hänt med ditt ben det blöder som bara den.

- Jag ramlade där borta, säger jag och pekar några meter bort.

- Då får vi gå hem och plåstra om det.

Vi börjar gå hem till Lisa, jag kommer lite efter. Men det gör inget för dom väntade vid grinden. I trappen blir vi nästan omkullputtade av Anna som kommer springande. Hon gråter ser det ut som.  Anna är Lisas stora syster som går på högstadiet. När vi kommer in frågar jag Lisas pappa.

- Varför var Anna så sur?

- Kajsa du är äntligen tillbaka, ropar Lisas pappa.

Jag känner mig i vägen så jag går hem till våran cirkusvagn.

Inne i vagnen sitter mamma och ammar min lillasyster Tindra.

-Hej mamma, säger jag.

Mamma är helt tyst det är som hon inte ens hör mig. Ända sen Tindra föddes så är det som om mamma varken hör eller ser mig. Jag slänger mig på sängen och drar för skynket som är för min säng i den lilla cirkusvagnen. Jag tar en bok. Den heter: Skriet från vildmarken av Jack London. Efter nästan tre timmar av konstant läsning hör jag mamma ropa till Mohamed. Mohamed är mammas pojkvän.

- Kan du gå och se var Nova är, ropar mamma.

- Har inte hon kommit hem än, ropar Mohamed.

- Nej hon är nog kvar hos Lisa, säger mamma.

- Okej sätter du på maten, säger Mohamed.

-  Självklart, säger mamma.

Jag drar undan skynket och går fram till mamma.

- Men är du här, säger mamma.

- Jag har varit här hela tiden. Jag sa hej till dig men du var så upptagen med Tindra så du hörde mig inte. Så är det hela tiden.

- Gumman förlåt. Jag vet att det har varit lite jobbigt nu men jag måste berätta något för dig.

Precis då kommer Mohamed in.

- Är maten klar? undrar han.

- Snart, kan du göra en sallad? Säger mamma.

- Absolut, säger Mohamed.

När maten är klar sätter vi oss och äter.

- Nova, säger mamma.

Det är något vi vill berätta. Tindra är sjuk så vi ska flytta till Stockholm. Så att hon kan få bättre vård.

- VA! skriker jag och springer ut.

Jag springer över trädgården och bort mot skogen där jag och Lisa har en koja.

Lisa ser mig och springer efter. Jag springer till kojan och rullar in mig i en filt som jag och Lisa glömt. Lisa kommer, hon har med sig ett tiotal kex.

- Är något fel, undrar Lisa.

- Varför tror du att något är fel, säger jag.

- För ja, du sitter helt själv mitt ute i skogen.

- Vi ska flytta till Stockholm för Tindra är sjuk och hon behöver bättre vård.

- VA! När flyttar ni då? säger Lisa.

- Vi ska flytta imorron, säger jag och börjar gråta.

- Kom så går vi hem och dricker varm choklad och äter kex.

- Okej men vi går inte hem till mig. Jag vill aldrig träffa mamma och Mohamed igen.

- Men så kan du ju inte säga, klagar Lisa.

- Men dom är så dumma att dom inte har sagt något tidigare.

Vi går långsamt hem till Lisa och jag ser mamma i fönstret till cirkus vagnen.

När vi kommer in står Lisas mamma och pappa och pratar i köket.

- Lisa är det okej om jag sover hos dig i natt, säger jag.

- Vi kan fråga mamma och pappa, säger Lisa.

- Mamma är det okej om Nova sover hos oss för hon är lite sur på sina föräldrar.

-  Ja det är klart hon får. Men varför är du sur på dina föräldrar?

- För vi ska flytta imorron och dom har inte sagt något, säger jag.

 Jag känner att tårarna är på väg. Jag kämpar allt jag kan för att inte börja gråta.

- Okej, säger Lisas mamma. Lisa du kan väll hämta Anna så kan hon hjälpa er att bära ner en säng från vinden!

- Okej, säger Lisa och hämtar Anna.

Anna och Lisa kommer gående. Anna har med sig en käpp. Hon tar käppen och öppnar en lucka i taket. En stege fälls ner och Anna går upp och kommer ner med en liten påse.

- Vad är det i den? säger jag.

- Din säng fattat du väl, säger Anna.

Lisa tar påsen från Anna och pekar att vi ska gå upp på hennes rum.

 - Vi går över till Novas föräldrar, säger Lisas mamma. Vi kommer hem ganska sent men var inte uppe för länge.

- Okej mamma vi lovar, säger Lisa.

- Bra, god natt, säger Lisas mamma.

Lisa och jag går ner i köket och hämtar chips och godis. Vi tittar i kylen, där finns en halv cola vi tar den och springer upp på Lisas rum.

På Lisas rum är det stökigt som vanligt. Vi bestämmer oss för att städa så det blir mysigare. Efter städningen så sätter vi på en film. Vi ser på Harry Potter, den är jätteläskig. Vi somnade när vi hade set ungefär halva filmen.

På morgonen hade Lisa gått till skolan när jag vaknade. Hon hade skrivit en lapp. Där det stod: Jag hoppas att vi kommer ses innan du åker. Men om inte vill jag bara säga. Att jag har aldrig haft en så rolig sommar som den här förut. Lycka till och hälsa alla!! Kom gärna och hälsa på när Tindra är bättre.

Jag går hem och äter frukost. Mamma och Mohamed har redan börjat packa.

- Hej, säger jag när jag kommer in genom dörren.

- Hej älskling, säger mamma. Förlåt för allt vi har gjort. Vi vet att du är sur bara för att vi inte har berättat att vi ska flytta.

- Hur visste ni det, säger jag förvånat.

- Lisas mamma och pappa berättade för oss när dom kom till oss i går kväll.

- Okej, säger jag och ger mamma en kram.

- Vi älskar dig så mycket men du måste ju förstå att Tindra är sjuk och behöver vård, säger mamma.

- När ska vi flytta då, säger jag och torkar bort en tår.

- Vi ska flytta när du har packat klart, säger Mohamed.

- Men vi har ett problem, vi har ingen bil så vi måste ta en buss, säger jag.

- Jo det är ju så att vi har köpt en ny bil, säger mamma. Den är blå och den är jättefin, kom och kolla.

Våran nya bil är blå och har ett glastak.

- Men blir inte det jättevarmt när solen skiner, säger jag.

- Jo kanske men man kan sätta över ett skydd, säger Mohamed och trycker på en knapp  och ett skydd rullas ut på glaset.

- Wow! vad häftigt, säger jag.

- Gå och packa nu så vi kan åka, säger mamma,

Jag går och packar allt jag har. Jag hittar inte mitt halsband jag fick av Lisa i somras.

- Mamma jag hittar inte mitt halsband.

- Men det gör väl inget. Vi måste åka nu kom.

Jag tar min väska och går till bilen. Jag sätter mig på det sköna sättet. Tindra sitter bredvid mig hon håller i en liten docka.

Mamma och Mohamed sätter sig och vi åker iväg.

Vi åker förbi Lisas skola. Lisa står och pratar med några kompisar hon ser mig och jag vinkar.

- Mamma kan vi stanna jag måste göra en sak.

- Okej vi måste ändå köpa frukt kom hit om 5 minuter.

Jag springer iväg mot skolan.

Lisa ser mig och springer mot mig.

- Hej, säger jag och kramar henne. Hon kramar tillbaka.

Allt känns perfekt.

Mamma kommer springande.

- Nova vi måste inte flytta. Jag och pappa hittade en läkare som precis har öppnat en mottagning. Han tittade på Tindra och sa att det inte var så allvarligt så han kan ta hand om det.

- Jippi, skriker jag och kramar Lisa och mamma. Då kan jag ju kanske börja i riktig skola.

- Självklart vi kan gå och prata med rektorn direkt, säger mamma.

- Ja, säger jag och tar mammas hand och drar iväg med henne mot en stor blå dörr.

Nästa dag vaknar jag av att Lisa står och skriker att jag ska vakna.

- Vad skriker du om? säger jag.

- Om du inte kliver upp och gör dig i ordning så kommer vi för sent till skolan, säger Lisa och drar av mig täcket och drar upp mig ur sängen.

Jag klär på mig och tar en macka.

Sen blev allt bra och Tindra blev frisk på ett halvår. Nu bor vi i en lägenhet bara tvåhundra meter från Lisa.

Milo och ensamheten

( Utvidgning av kapitel fem)

I en grotta bor det en litet sorgset troll som heter Milo. Han är liten, ganska smal och brun. Han är oftast tyst och har aldrig haft en vän. Hans grotta är stor och stenig. Den grottan är det ingen mer än Milo som varit inuti. Grottan ligger precis vid en å, där ligger också en skog. Det brukar vara barn som springer och leker i skogen. Det är säkert många som sett grottan men ingen som vågat gå in dit.

Milo är stark och rätt bra på sport . Men vem ska han bryta arm med? Och vem ska han sporta med? Det är jobbigt att inte ha någon vän. Men en dag är det en skolklass som går på promenad vid ån och i skogen. Dem skrattar och springer runt. Skolklassen stannar utanför Milos grotta, dem ska äta matsäck. Milo gömmer sig så ingen ska se honom. Men några av barnen leker en lek; vem vågar springa in i grottan och tillbaka? Ett av barnen säger att det finns spindlar och ormar där och att det är dålig luft. Först nekar barnen men en pojke tog ett andetag och gick sakta men säkert in!  Han hörde då Milos andetag och sprang ut så fort han kunde.

– Hjälp jag hörde ett andetag!! Det hördes jättehögt. Sa pojken till de andra.

Milo tyckte inte det var kul att de var så rädda. Milo skulle helst vilja ha en vän. Han suckade en tyst suck. Efter en timme hörde han inte några barn längre. Han kikade ut och de hade gått så han smög ut och tog en handfull vatten från ån. På kvällen somnar Milo fort, han drömmer om ett barn som gick in i grottan och att Milo blev vän med honom.

Men när han kommer till det bästa i drömmen vaknar han rädd och förstenad. Han hörde något utanför grottan, någon som skrattade. Milo kikade ut och där satt en tjej med brunt hår och skrattade. Nu blev han själv lite rädd, vad ska ahn göra? Sak han säga hej eller ska han försöka somna om?

Han ville ju ha en vän men han hade inte pratat på minst tre år så han var rädd att höra sig själv.

– Hej… Sa Milo och hans röst var klar och den lät rätt så bra.

Flickan vände sig om och nu blev hon rädd. Hemmes glada smile blev en skräckslagen min. Hon satt kvar med rädd blick

– Hej… sa hon med låg röst.

– Jag är ett troll men jag har inga vänner. Sa Milo.

Utan att Milo hade fått fråga vem hon var så hade flickan sprungit iväg.

Milo kunde inte sova den natten. Han var så ledsen att ingen kunde hjälpa honom.

På morgonen bestämde sig Milo för att gå hemifrån och aldrig mer komma tillbaka. Han ville aldrig mer träffa någon och han skulle flytta dit ingen bodde. Men det var omöjligt, det bodde människor överallt. Och där ingen människa bodde kom det ändå alltid besökare som kollade. Han kanske skulle börja leva som en människa? Han kanske skulle köpa hus och bli precis som de andra? Ja, det var en god tanke men Milo blev osäker. Grannar kanske skulle behandla honom som ett husdjur… nej tänkte Milo det är ingen idé.

Men Milo ville ha en vän. Han kanske skulle ta en sväng på stan och leta upp någon schyst person. Milo var fortfarande osäker, men fick en ny idé. Han kanske skulle åka till en öde ö och bo där. Men man kan ju inte få en vän om man bor på en öde ö. Milo suckar och tänker efter. Vad vill han egentligen? Allt kändes omöjligt.

Milo började bli hungrig och tog lite mat. Det var råttor, möss och några grodor. Så tog han upp ett stenblock och en mindre sten och ristade några symboler. Milo tänkte på flickan som var så söt. Hon skrattade så ljust och verkade snäll. Varför blev hon rädd? Var det för att Milo var raka motsatsen mot henne eller blev hon bara överraskad. Milo ristade in en flicka och ett troll. Det var nästan som flickan och odjuret. Fast en sak fattades och det var kärleken. Men Milo ville inte bli ihop eller kär han ville bara ha en god vän som han litade på. Han ville hitta flickan och prata med henne, men hon var väl skräckslagen.

Milo satt i ett hörn och tänkte hur det skulle varit och faktiskt;

Flickan kom tillbaka och berättade vad hon hette, vad hon gillade och var hon kom ifrån. Miloberättade sitt namn men ångrade sig för då kanske hon berättar det för sina föräldrar som berättar det för polisen!

Milo ville ha en familj också, som var hel. Hans mamma och lillasyster bodde i Alaska. Det var så att Milo hade bott med sin mamma och syster men pappan var död. Så en dag skulle de åka till pappans grav och var då tvungna att åka båt. Då hände det hemska att det blev storm och båten vändes upp och ner. Mamman och systern flöt till Alaska men Milo flöt åt ett annat håll. Han vaknade upp på en strand på vintern. Han grät när han tänkte på det. Han tog en tupplur och drömde han att hans familj var hel och att han gick i en speciell trollskola och hade många vänner. Men när han vaknade påmindes han om ensamheten och blev deppig. Nu orkade han inte gå hemma och bara tänka längre, han vill ut i världen och vara som en människa! Milo tänkte på pojken som tog ett andetag och gick in i grottan och då fick han mod från de tankarna. Han ska ut i vilda världen och han ska inte låta det dröja, han gör det nu!

Milo är osäker när han lämnar grottan, han vill ju att alla ska märka honom men ändå är han rädd för att de ska göra det. Han tar ett djupt andetag och går in i stan där både bussar och bilar svischar förbi. Glädjen sprider sig i kroppen och hans leende får äntligen synas. Människorna rusar överallt och ingen verkar lägga märke till att han är ett troll. Plötsligt hör och ser han kameror som tar kort på honom. Milo ser nu att folk börjar förstå att han inte är en människa utan ett troll! Milo hoppas bara att de inte tror ngt ont om honom. Men folk ler och skrattar, helst barnen ser ut att ha det riktigt roligt. En reporter springer fram och sätter en stor mick under hans ansikte. Nu ser Milo förvirrad ut.

– Idag på en vanlig gata har det dykt upp en sagofigur som ska likna ett troll. Och vi måste säga att dräkten han gjort ser mycket riktig ut. Säger reportern.

– Hur har du lyckats göra en sådan dräkt? Undrar en annan reporter.

– Vadå dräkt! Jag är ett riktigt troll säger Milo rätt besviket.

– Ja, vi ser och hör mannen här skämta om sin dräkt, säger den första reportern.

Milo fattar ingenting, han känner sig besviken och tröttnar på stan och folk och reportrar. Han ville inte att de skulle tro att han var utklädd. Den kvällen somnar Milo fort och drömmer om folk som hälsar glatt och frågar vem han är. Det är en fantastisk dröm och nästa dag är han så glad att han vågade visa sig. Det känns otroligt skönt att våga! Milo går ut till ån och tittar ner i vattnet. Han ser sig själv, han ser faktiskt lite skrämmande ut.

Nu märker Milo två killar som går ut i skogen. Och samtidigt känner han just lukten … lukten av rök. Milo får en skrämmande bild i huvudet av två pojkar som kanske brinner upp! När han tittar ut i skogen ser han rök som stiger och hör pojkarna hosta och ropa. Milo vet vad han ska göra för att rädda dem. Han slänger sig in i skogen och tar de båda pojkarna under vardera armen och springer ut igen. Han lägger dem vid ån, de hostar och ser yra ut. Milo ger dem vatten och känner sig som en hjälte. När de kvicknar till ser de på Milo med stora ögon. De ser skräckslagna ut. Milo blundar och önskar att han såg ut som en människa.

– Hejsan, jag vet att jag ser kanske lite ja … konstig ut men jag är inte farlig eller konstig, jag såg er gå in i skogen och märkte att det brann. Sa Milo

– Hej … tack för att du typ ... räddade oss. Sa en av pojkarna.

– M tack.

– Jag heter Milo, vad heter ni?

– Theo

– Oskar

– Vill ni komma in i min grotta?

– Nej tack, vi måste hem nu.

Theo och Oskar går sin väg och Milo ser på skogen, han måste släcka branden.  Han tar en trähink och hivar vatten från ån upp på lågorna. Han håller på tills han själv börjar hosta och känna sig yr, då går han in i grottan. När han tittar ut igen ser han att brandkåren varit där men skogen ser helt sjuk ut. Ingenting är grönt och fint längre. Milo suckar och tänker på de två pojkarna. De var trevliga som sagt sina namn och tackat. Det var synd att de inte ville stanna.

I byn där Milo hälsat på var han nu en hjälte, utan att han visste om det. I tidningen stod det: Ni kanske kommer ihåg att vår stad gästades av en man med trolldräkt, vi har tagit reda på att det inte var en dräkt utan ett riktigt troll. I går kväll räddade trollet, som tycks heta Milo, två pojkar från skogsbranden. Pojkarna kom igår och berättade för oss vad som hänt och nu vill vi att trollet Milo kan få komma ut och bli en av oss. Ser ni ett smalt, brunt troll så kom och berätta för oss på tidningen Bink-byn!

Det var många som gick till skogen för de ville såklart hitta Milo. En kvinna ropade;

– Milo, Milo! Kom!

Milo kom ut och såg alla människor, han blev glad.

– Hej, Jag heter Anna och vill jättegärna att du följer med till vår by.

– Okej, jag kan följa med. Milo kände sig nöjd.

– Du förstår Milo, du kan få bo i vår by och få ett hus.

– Oj men jag har inte råd.

– Inga problem, jag köper det åt dig, vet du varför?

– Nej …

– För att du räddade livet på mina söner!

– Oskar och Theo?

– Jajamensan!

Milo kom in i byn och som förut tittade alla människor på honom med stora ögon. Men nu log dem, de visste ju att Milo var en god person. Anna visade ett stort hus och Milo gillade det. Han kom att känna sig hemma i byn och fick goda vänner. Milo känner sig äntligen som en person.

Min familjs historia

Jag heter Tuva, och har en syster som heter Julia . Vi skall bo hos våra kusiner Nova och Tindra i ett år, för våra föräldrar skall arbeta utomlands i paris. Nu är vi på flygplatsen på Arlanda i Stockholm för att flyga till Visby. Vår moster Linn skall hämta oss och köra oss till våra kusiner. Mina kusiner Nova och Tindra bor i ett blått hus i Väskinde med en stor trädgård. Nova är 12 år och Tindra är bara en babies. Vi skall börja i samma skola som Nova, fast vi skall inte gå i samma klass.

Jag är ett år äldre än Nova och skall börja i sjuan och min lillasyster skall börja i tvåan. Julia och jag skall dela rum när vi bor hos våra kusiner, det är skönt tycker jag.

På natten innan vi skall somna säger min lillasyster Julia, med gråten i halsen att hon saknar Mamma och Pappa jättemycket. Jag säger till henne att allt kommer att bli bra och hon slutar gråta och somnar till sist.

Nästa dag skall vi börja skolan i Väskinde. Nova visar oss var våra klassrum är.

Jag blir presenterad för klassen och sedan börjar lektionen med So och sedan är det rast och efter rasten är det Matte dubbellektion och sedan är det lunch. Efter lunch är det dubbellektion i Engelska som är mitt favoritämne sen är vår första skola dag slut. När vi kommer hem frågar Novas Mamma oss hur skoldagen varit. Jag säger att det var roligt i skolan och det var kul att få nya kompisar.

Nästa dag vaknar jag jättetidigt och går ner i köket för att se om någon mer har vaknat. Då får jag höra min kusin prata i telefon med någon kompis om att det skall vara disco på lördag för årskurs 6-9. Jag frågar min kusin Nova om hon skall gå och det hade hon tänkt göra. Dags för en ny skoldag. I min klass går det en kille som heter Niklas och han har bruna ögon och mörkt år, han är jättesöt.Klockan går så fort på morgonen, att vi är tvungna att springa sista biten till skolan. Plötsligt springer jag på en klasskamrat till mig, Sandra, som också är sen till skolan. Vi skyndar oss in i klassrummet. Första lektion idag har vi svenska och skall arbeta i grupper två och två, då blir jag indelad att vara tillsammans med Niklas. Mitt hjärta dunkar av glädje. Niklas frågar om jag skall gå på discot på lördag. Jag säger att jag tror att skall gå på Discot på lördag. Vi börjar sedan med grupparbetet som handlade om Kina förr. Läraren kommer och säger till att lektonen är slut och det är dags för lunch.

- Förresten, säger fröken, ni glömmer väl inte att ni slutar tidigt idag efter lunch? - - Nej, säger vi och går mot matsalen.

Jag går hem och gör mina läxor och plötsligt kommer Nova hem och vi börjar planera in för disco på lördag. Då kommer jag på att jag inte har något snyggt att ha på mig. Novas Mamma Kerstin säger att vi åker in till Visby och handlar något snyggt då.   

Jag hittar en jättesnygg klänning som är vit och den har bara ett axelband och en blomma, den sitter jättebra. Jag går ut ur provhytten för att det fanns en större spegel utan för provrummet. När jag står där och tittar kommer Niklas förbi för han skall också prova några kläder.

- Vilken snyggklänning, säger han.

Jag skall just säga tack, när Jennifer från sexan kommer fram och tittar lite surt.

- Det här är min tjej, säger Niklas.

- Okej, säger jag.

Sedan ropar Novas Mamma på mig.

- Jag måste gå, säger jag.

Nästa morgon ringer det på dörren precis när vi skall gå till skolan. Det är Sandra som står utanför och frågar om vi skall ha sällskap till skolan. Vi börjar gå till skolan, när vi kommer till parken får vi se Niklas flickvän Jennifer med en annan kille. Jennifer kysser den andra killen på munnen .

- Jag filmar det där, säger Sandra och ser glad ut.

- Vi lägger över filmen på ett usbminne och lägger i Niklas skåp, säger Sandra

- Ja, det gör vi, säger jag.

Niklas hittar usbminnet efter rasten och undrar vart det har kommit ifrån. När han kommer hem sätter han i usbminnet i datorn och får se filmen där Jennifer och Oliver som går i åttan kysser varandra. Han blir jättearg. Nästa dag i skolan får jag höra att det är slut i mellan honom och Jennifer. Jag blir jätteglad för min skull, men ledsen för att Niklas har blivit sårad.

På lördag träffas alla kompisar hemma hos Sandra för att sedan gå på discot.

Där träffar jag Niklas och vi dansar och har jättekul tillsammans . Nästa dag ringer Niklas mig och undrar om vi skall gå på bio tillsammans på kvällen. Jag säger att det vill jag gärna göra. Efter bion kommer Novas mamma Kerstin och hämtar oss. Hon berättar att hon just pratat med min mamma och pappa och de har beslutat sig för att flytta till Visby när de har arbetat färdigt i Paris.

Jag är överlycklig, Livet känns toppen.

Lisa fortsättningen.

Kapitel 1

Lisa vaknade och kände sig pigg. Hon gick upp. När hon skulle äta frukost hörde hon något dunsa till i marken utanför. Hon gick ut och såg att hennes pappa låg på marken. Han rörde sig inte. Hon ringde ambulansen som kom och hämtade honom 10minuter efter att hon hade ringt. Ambulanspersonalen frågade om hon hade någon som kunde ta hand om henne när hennes pappa var på sjukhus.

Nej sa Lisa.

Ambulanspersonalen säger att han har ramlat från taket och fått en hjärnskakning och brutit ryggen och kommer att ligga på sjukhus i några månader och att Lisa måste vara på barnhem tills han kommer ut från sjukhuset. Dom sa att några skulle komma och hämta henne senare och köra henne till barnhemmet. Hon gick in i huset och satte sig vid köksbordet. Hon satt tyst ett tag sen tog hon en macka. När hon hade ätit gick hon och satte sig vid TV:n. Det är tyst nu när Anna har flyttat. Lisa lade sig på soffan och somnade.

Kapitel 2

När hon vaknade hörde hon någon som knackade på dörren.

-Hallå är det någon hemma?

Hon svarade inte utan sprang upp på övervåningen och ut på balkongen. Hon klättrade ner via stuprännan och sprang runt huset och kikade runt hörnet. Där stod två killar med vitgröna kläder. Hon förstod att det var dom som skulle ta henne till barnhemmet så hon smög till garaget och tog pappas bil. Hon körde så snabbt hon kunde ut på vägen. Och då såg hon en hamburgare i bilen som hon tog upp och började äta på. Hon såg hur dom två killarna stirrade på henne. Och hon såg att dom började springa mot sin bil och körde efter henne. Hon körde in på en liten grusväg i skogen. När hon låg i 190km/h och åt hamburgare så fick hon sladd. Hon svor och skrek för hennes hamburgare låg i hela bilen. Bilen hade hamnat upp och ner så hon klättrade ut genom fönstret och sprang in i skogen. Hon la sig under några ormbunkar och såg hur den andra bilen körde förbi. Hon kröp ut från sitt gömställe och sprang ut på vägen. Hon såg en motorcykel som hade stannat för ett rödljus så hon sprang dit och skulle ljust dra av killen och ta den när någon ropade.

Stanna!!!!

Hon såg med en gång att det var killarna som skulle hämta henne till barnhemmet. Snabbt slet hon av killen från motorcykeln och körde iväg. Hon körde ut på E4:an. När hon körde hörde hon någon tuta och hon såg två bilar som krockade med varandra. Den ena bilen åkte rakt igenom vägräcket och ner i asfalten nedanför. Hon såg hur ambulansen och brandmännen plockade ut killen i den andra bilen. Hon såg direkt at han var död. Hon satt helt stilla på motorcykeln, hon kunde inte röra en enda muskel. Sen körde hon vidare mot sjukhuset till sin pappa.

Kapitel 3

När hon var framme gick hon till receptionen och frågade efter sin pappa.

Hon sa att han redan hade blivit utskriven. Hon i receptionen sa så lugnt hon kunde att han var död. Lisa började gråta. Hon sprang ut till motorcykeln och körde hem.

Hon kastade motorcykeln på marken och sprang in. Hon sprang upp på sitt rum och hörde hur någon knackade på dörren där nere när hon öppnade såg hon att de var killarna på barnhemmet. Dom tog henne snabbt i armen och drog henne mot bilen när hon hörde någon ropa stopp släpp henne!!! Det var hennes mamma.

Det är jag som är Lisa..

”Hjälp, det är någon bakom mig. Spring för ditt liv”, läste pappa ur en bok för mig när jag skulle gå och sova.

- Oj, vad klockan blev mycket. God natt Lisa sa pappa till mig.

- God natt pappa, sa jag.

Jag vaknade på morgonen och klädde på mig, gick ner till köket och där satt pappa och drack kaffe. 

- God morgon pappa, har du sovit gott? frågar jag.

- Ja det har jag ,har du? svarade pappa.

- Ja, vad finns det för frukost? frågade jag.

- Ja det finns mackor och gröt. Vad väljer du? frågar han.

- Jag tar mackor, svarar jag.

- Okej dom är på bänken svarar han.

- Okej svarar jag tillbaka.

Jag äter mina mackor och ett glas mjölk och sen går jag till vardagsrummet och sätter på tv:n. På tv är det God morgon Sverige och då byter jag kanal direkt. Jag sitter och tittar en stund. Det blir för tråkigt så jag stänger av teven och går ut i trädgården. Jag går ut lägger mig i  hängmattan som sitter mellan dom två äppelträden i trädgårn. Det är inte ett moln på himlen och solen skiner denna dag.

Timmarna gå och klockan närmar sig tolv. Plötsligt öppnas köksfönstret och där står pappa.

Lisa det är mat, ropar han.
Ja jag kommer, ropar jag tillbaka.

Jag springer upp för trappan och in i köket och där sitter pappa och Anna vid köksbordet.

Jaa vad gott med pannkakor, säger jag.

Vi äter pannkakor med jordgubbsylt och efter det så går jag upp på mitt rum för att vila efter maten för jag var så mätt. Efter en stund öppnas dörren och där står pappa.

Lisa vill du han en glass? frågar pappa.
Jaa, jag vill ha en Tip top svarar jag tillbaka.

Senare på kvällen skall jag gå till Nova som bor på andra sidan skogsdungen. När jag kommer in i skogen så hör jag en massa knakande grenar och fotsteg bakom mig när jag går. Efter ett tag blir jag så rädd så att jag skriker ”hjälp det är någon bakom mig hjälp!!!!!!!!

Jag saknar dig redan!

Hej Lisa! Vad ska du göra på sommarlovet?
Jag ska till Estland med min och Novas familj.
Okej oj vi går in nu, kom.

Det är sista dagen i skolan sen är det sommarlov. Jag har haft jätteroligt nu när Nova går här i skolan, jag brukar vara med Elvira, Cecilia och Michail. Men i sommar så ska jag, mamma, pappa och Novas familj åka till Estland. Anna ska åka till Romme och åka skidor med sin pojkvän Micael. Mamma tycker inte om att hon ska åka iväg själv med honom och pappa bryr sig inte, han tycker nog det ska bli ganska skönt att slippa allt tjat om att hon är tjock och så. Nu är det 5 min innan vi slutar. Man brukar alltid krama alla sista dagen men jag brukar inte få någon kram men nu fick jag massor av kramar. När jag kom hem packade jag det sista grejerna. I morgon ska vi åka. Jag har aldrig varit på Estland.

- Lisa kom så går vi till kojan en sista gång! Hör jag Nova ropa ifrån hallen.

- Okej, jag ska bara bre några mackor.

När vi kom dit så var kojan rasad och igenfylld. Vi fattade inte, alla var ju i skolan idag och vi gick nästan dit direkt när vi kom hem. Fast det gjorde inte så mycket att kojan hade rasat för nu var vårt favoritställe under bron. Så vi gick dit och åt mackorna. Vi satt där tills det blev mörkt och sen gick vi hem och försökte sova, det tog ett tag, men sen somnade jag.

- Vakna nu, vi ska vi åka om en timme.

- Va, så här tidigt, hur mycket är klockan?

- 5, skynda dig upp nu.

- Okej, okej.

Jag satte på mig mina kläder och borstade håret och satte på mig lite lite mascara för Nova tyckte jag skulle passa i det.

- Jag går ut och kollar om Nova är klar.

- Okej men det är bara en halvtimme kvar nu.

Det hann jag inte svara på för jag var redan ute och slog precis igen dörren. Jag knackade på husvagnen och Muhammed öppnade den lilla dörren. Jag fattade inte att han kan komma igenom där med sina muskler. Pappa kan komma igenom där hur lätt som helst eftersom han inte har några muskler.

- Hej är Nova här?

- Ja vänta lite. Nova, Lisa är här.

- Okej jag kommer snart jag skall bara ta på mig mina byxor.

Det tog typ 2 minuter innan hon var klar. 

- Hej, Åå´ du har mascara.

- Mm bara lite.

-Vad ville  du?

- Va vadå?

- Varför du kom hit, din dumskalle.

- Oj juste vi ska åka typ om 25 min, är du klar?

- Ja jag ska bara hämta väskan så kan vi ta ut den till bilen.

- Oj vad mycket packning, du sa att du skulle hämta en väska.

- Haha, ja, men du vet att jag inte kan räkna så bra. Hehe!

- Ja hahaha, ska jag hjälpa dig?

- Ja vänta jag ska bara hämta dom andra.

- Va ännu mer.

- Jag skämtar bara.

- Aa ja kom nu.

Hon hade 4 stora väskor. Bilen var nästan full så dom fick nästan inte plats, det var tur att vi har köpt en ny bil med 8 platser så alla får plats.

- Vi ska åka nu! Ropar pappa halvvägs till bilen.

KAPITEL 2

Det var ganska trångt. Pappa och Muhammed satt fram, mamma, Tindra och Katarina satt i mitten och jag och Nova satt längst bak. Det tar typ en timme till båten, och 12 timmar på båten och sen 3 timmar dit vi ska bo.

-Vakna vi är framme vid båten nu.

- Va redan!Hörde jag Nova gäspa samtidigt som hon sa det.

Det tog ett tag innan vi kom in på båten och ett tag innan vi kom ut ur bilen. Det var typ 4 000 passagerare på båten.

- Kom Lisa vi kollar oss omkring.

- Nej Nova, jag orkar inte.

- Lisa du är så lat.

- Ja hur kan du vara pigg vi har ju precis vaknat.

- Snälla.

- Okej då kom så går vi.

Det var inte så många som satt vid borden, dom flesta var nog uppe vid sina hytter och låg och sov. Så fort jag tänkte på det blev jag trött.

- Kolla ett TV-rum här kan vi ju sitta hela resan.

- Ja men vi måste bara säga det till mamma och dom, och jag är ganska hungrig.

- Jaja  vi äter fort så kan vi köpa lite godis och sen kan vi gå hit.

- Jaja men jag kommer ta med mig min filt.

Nu var det fler som satt nere vid borden och åt frukost.

- Hej vi köpte varsin frukostbricka åt er.

- Tack Vanja.

- Ingen orsak.

Det fanns ett ägg, två mackor, lite pålägg, en yoghurt och en juice.

- Skynda Lisa!

- Okej jag ska bara ta min plånbok så kan vi gå sen.Jag köpte filidutter, 3 klubbor, en aloeveradricka och en choklad.

- Ska vi gå då?

- Okej, men om jag somnar så väck mig inte.

- Ja ja.

Det var Lady och Lufsen-filmen. Jag har sett den en gång förut.

- Jag tror jag tänkte sova lite nu.

- Okej jag är pigg så jag ser en stund på filmen.

”tut tut tut tut tut tut tut tuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuut”

- Vakna Lisa vi måste skynda oss.

- Va vad är det?

- Jag vet inte riktigt men alla springer.

- Okej.

- Nova och Lisa skynda kom!!!

- Vad händer pappa?

- Båten sjunker. Är alla här?

- 1 2 3 4 5 6 7 japp.

Vi småsprang upp och ut till livbåtarna. Vi fick åka rutschbana ner i en ganska stor uppblåsbar båt med tak. Det var inga andra i båten. Alla hade precis kommit ner i båten när den slet sig loss och åkte i väg.

- PAPPA! Mamma var är pappa?

- Han kommer, jag lovar dig han hann bara inte ner i den här livbåten men det kommer gå bra .

- Mmen han kunde ha hoppat i och simmat hit.

- Det är för långt upp han skulle dött.

Jag började gråta, mamma också. Först var mamma borta i ett år och nu är pappa borta. Nu började jag gråta ännu mer.

- Här har ni några filtar.

- Tack Muhammed.

Jag och Nova delade på två filtar.

- Är du vaken Nova

- Ja är du okej?

- Först är mamma borta i ett år och nu är pappa död.

- Nej han är inte död han lever och är i säkerhet.

KAPITEL 3

Jag vaknade av att  det regnade, men som tur var hade vi tak. Det var Ljust ute. Vanja ammade Tindra och pratade med mamma.

- God morgon Lisa.

- God morgon Mamma.

- Mår du bättre idag?

- Ja eller jag vet ju att han är i säkerhet.

- Ja och vi kommer träffa hon…

- Kolla land! Nova vakna skynda dig hjälp till att paddla.

- Vad är det Lisa?

- Skynda det är land där borta.

- Va? där jag ser det, där är det.

- Ja vi vet.

Det tog ett tag men jag och Nova gick in sista biten.

- Kom Linnea dom behöver nog hjälp.

- Men Line vi kan inte bara gå dit. Hallå Line.

- Ä Nova vem är det? hon kommer hitåt.

- Hej behöver ni hjälp.

- Line vad gör du.

- Hej jag heter Nova och det här är Lisa.

- Jag heter Line och det här är Linnea.

- Varför kommer ni i den där båten?

- Vi var på väg till Estland men båten sjönk och Lisas pappa hann inte ner i våran båt.

-  Nej vad tråkigt men han lever väl?

- Vi tror det.

- ja det gör han.

- Men har ni någonstans att bo?

- Nej jag tror inte det. Men vi hittar nog något eller hur Nova.

- Ja det…

- Jag vet ett ställe. Kom jag ska visa er.

- Kom mamma, Muhammed och alla, vi vet var vi kan bo.

Det var lite konstigt jag har aldrig varit här förut men det var väldigt fint och inte massor av höghus och sånt.

- Men Line var ska dom bo?

- Ovanför bageriet.

- Går det för din mamma då?

- Ja det tror jag nog.

Vi gick på en liten väg, nästan bredvid den stora vägen.

- Lisa var är vi egentligen?
- Vi är på en ö som heter Fårö bredvid Gotland.

- Ää tack, Line heter du va? Jag har hört talas om Gotland förut.

KAPITEL 4

- Nu är vi framme där ni ska bo.

- Men är inte det ett bageri?

-  Jo men ni ska bo ovanför bageriet.

- Line var det varmt i vattnet?

- Det där är min mamma, hon äger bageriet med sin syster.

- Hej vilka är ni?

- Hej jag heter Vanja och det här är Muhammed min man, och Nova och Tindra som är mina barn.

- Jag heter Kajsa och det här är mitt barn Lisa.

- Jag heter också Lisa och det här är mitt barn Line och hennes kompis Linnea.

- Mamma kan dom bo ovanför bageriet? Deras båt sjönk när dom skulle till Estland och Lisas pappa hann inte ner i deras båt så han åkte ner i en annan.

- Oj då, ja kom in så ska jag bjuda på lite fika.

- Nej det behövs inte.

- Jo kom.

Fikan var jättegod och jag tog en solbulle, den var så god så jag nästan dör. Och vi fick bo jättefint det var som en liten lägenhet, Det fanns ett ganska stort kök, två sovrum, i ett av dem fanns det en våningssäng och en vanlig säng och i det andra fanns två sängar där Muhammed, Vanja och Tindra, och ett vardagsrum med en tv, en soffa och en säng, där mamma sov. Det satt i hop med hallen.

- Vi måste gå nu men vi kan ju höras i morgon så kan jag och Line visa er runt. Om ni vill det.

- Ja eller om du vill Nova.

- Ja det är klart.

Det tog en lång tid innan jag somnade. Jag tänkte på pappa, om han levde eller om han är på land eller på livbåten och är sjösjuk. Nej han mår bra och han lever punkt slut. Jag sov högst upp i en våningssäng och Nova sov under mig, vi sov ensamma i ett rum.

- Lisa är du vaken?

- Nej.
KAPITEL 5

- Kan vi inte kolla om Line och Linnea är nere i bageriet.

- Okej. Kom då.

- God morgon mamma.

- Hej jag har försökt ringa pappa men får inte tag på honom så för hoppningsvis är han i en livbåt. jag har ringt och berättat för Anna. Hon mår bra och är glad att vi klarat oss men ledsen för pappa.

- Okej men jag vet att han lever det måste han.

Jag kände att jag ville börja gråta men höll tårarna inne.

- Jag och Lisa tänkte gå ner och kolla om Line och Linnea är där nere.

- Okej. Vanja är där nere och pratar med Lisa, tjejens mamma ni vet.

- Jaja hej då.

Det luktar bullar när man bara kommer utanför dörren. Jag är jätte hungrig undrar om vi får frukost eller om vi får gå och köpa själva.

Hej Lisa och Nova. Har ni ätit frukost eller vill ni ha lite?
Om det är okej så kan vi ta lite frukost.
Ja då kom så ska ni få vad vill ni ha?
En yoghurt och en pucko om det finns.
 Jag kan ta samma som Nova.
Okej Det finns i kylen där.

Vi sattE oss ute och åt frukosten.

Var är Linnea?
Hon kommer nog sna… där är hon! Hej hej.
Hej ska vi cykla till Sudersand idag?
Visst, eller om ni vill.
 Ja fast vi har inga cyklar.
Ni får låna av mig.

Jag fick en röd cykel som var Lines mammas och Nova fick en lite äldre cykel men det gick bra. Det var inte så långt, vi cyklade förbi Vinor krog eller vad det hette. Vi cyklade ner på en liten väg till en lekplats.

KAPITEL 6

Wow vad kul ska vi hoppa på den där stora kullen?
Visst kom då.

Det var inte så bra studs men det var massor av små barn som flög hit och dit.

Wow var har du lärt dig det Line?
Jag har tränat.
Går du på gymnastik?
Ja jag ska på läger snart till Skåne.
Ja gympan tar över hennes liv. Sa Linnea
Ää nej i såna fall tar hästarna över ditt liv.
Nej… kom vi går och hoppar studsmatta.
Okej. Hur länge ska ni vara här?
Ää Lisa hur länge skulle vi vara här. Lisa vad stirrar du på?
Åå inget.
Jo. du stirrar ju på honom.
Nej!
Lisa är kär, Lisa är kär!
Nej. Vi ska vara här i fyra veckor.
Okej men du gillar honom va.
Nej han ser bara bra ut.
Kom så cyklar vi hem och fikar.

Vi hade varit där i ungefär 2 timmar. Det var jätte varmt och vi hade inget vatten eller något. Vi kanske ska ut och rida imorgon.

Hej då vi syns i morgon. Och Lisa vi kan gå till lekparken imorgon också ;)
Haha Linnea. Hej då.
Hej har ni haft det roligt?
Ja vi var nere vid Sudersands lekpark.
Åå vad kul. Och Lisa, jag har pratat med pappa han mår bra men han är fortfarande på livbåten. Vi hann inte prata så mycket för täckningen bröts.
Jaja! är det sant! Har du ringt och pratat med Anna?
Ja, det har jag.

Jag slängde mig mot mamma och grät inte för att jag var ledsen utan för att jag var glad. Vi såg på groddarna jag och Nova skrattade ihjäl oss. Det var jätteroligt. Det tog inte lång tid att somna i natt.

Knack knack knackiliknack knack.
Hej Line och Linnea kom in, Lisa och Nova sover fortfarande men det är dags för dom att gå upp.
Det behövs inte vi kan vänta…
Nej vi är vakna ska vi rida idag?
Ja om ni vill.
Jajaja! Skynda dig Nova.

Vi gick ner och åt frukost. Sedan gick vi hem till Line och satte på oss ridkläder och hämtade tränsen till hästarna. Hon hade två stycken hästar dom var så söta.

Åå får jag börja rida?
Ja Lisa ni två kan få börja .

Jag ramlade bara av två gånger, men vi hade ju ingen sadel så det blev lite svårare.

KAPITEL 7

Det har redan gått 4 veckor så imorgon på morgonen åker vi hem. Vi har hunnit göra massor av saker. Och jag och killen jag såg är vänner på Facebook aaaaaaaaaa. Alltså inte för jag bryr mig eller så.

Knack knack.
Hej vi ville bara säja hej då och hoppas ni får det bra och att eran pappa mår bra.
Tack vi kommer sakna er. Vi kanske syns nästa år.
Och här är 3 påsar bullar, 2 små askar med kakor och 2 bröd. Mamma kommer och säjer hej då innan ni åker i morgon. Vi kommer sakna er så mycket. Hej då vi ska låta er packa i fred.
Hej då.

Det var tråkigt att behöva åka här ifrån men det ska bli skönt att åka och träffa pappa. Det tog lång tid innan vi var hemma.

Pappa pappa vi är hemma. Pappa var är du, mamma pappa skulle väl vara hemma eller?
Ja han sa det i alla fall.

Jag sprang runt i hela huset och letade och ropade men fick inget svar.

Pappa var är du!

Jag kände hur rädslan började krypa in i mig. Dörren öppnas och jag hör Annas röst.

Anna Anna pappa är bort... pappa pappa du är här!

Jag trodde faktiskt inte det här kunde hända!

Jag hör pappa gråta i vardagsrummet. Jag frågar Anna:

-Varför gråter pappa?

-Jag vet inte, det måste vara något hemskt.

-Ja det är inte ofta pappa gråter.

Vi går in i vardagsrummet.

-Vad är det pappa? Frågar Anna.

Pappa bara vänder sig om och hon får inget svar.

-Men pappa svara så kan vi prata om det, säger jag.

-Jag vill inte prata om det nu. Men låt mig vara en stund.

-Okej!

-Vad var det där? Skulle inte mamma vara hemma nu? säger jag.

-Vänta nu? Sa Anna.

-Vaddå?

-Tänk om det är därför pappa gråter? Säger Anna.

-Skärp dig, sluta säga så.

-Nej men tänk om det är så?

-Men så kan man ju inte tänka.

-Eller kanske det är farmor?

-Men nu går jag.

-Nej jag ska inte säga så.

-BRA!

Pappa kommer ut, han ser fortfarande gråtfärdig ut i ögonen.

-Vad är det? Säger Anna.

-Jag säger det här kort, säger han.

-Ja!

-MAMMA ÄR DÖD!

-VA VA VA? Säger jag.

-VAAAAAAAAAAAAAAAAA?

Vi börjar gråta allihop. Jag springer upp på mitt rum.

-Jag hade rätt! Skriker Anna gråtande.

Jag visste ju inte ens hur hon såg ut, tänker jag.

-Nej Nej Nej! Skriker Anna.

Jag försöker att inte gråta men det går inte. Pappa gråter inte längre.

-Vi åker på en semester någon stans. Det kanske muntrar upp er?

-Ja det tycker jag, säger Anna.

                    TRE TIMMAR SENARE!

-Det är mat! Ropar pappa.

-Lisa är hos farmor på det där gammalhemmet eller vad det är? Men hon var jätteledsen.

-Men hon får ju inte gå dit själv.

-Men hon skiter väl i det nu, fattar du väl.

-Ja ja det gör väl inte något, för den här gången, men jag ringer henne.

                             1 TIMME SENARE!

Vi sitter vid matbordet.

-Vart ska vi åka pappa? Frågar Anna.

-Vet inte! Svarar pappa.

-Kan vi inte åka till Fårö? Jag har alltid vilja åka dit, säger jag.

-Ja det kan vi väl.

-Jag saknar faktiskt inte mamma, om jag ska vara helt ärlig. För jag har ju typ aldrig träffat henne. Säger jag.

-Nej det har du ju inte. Säger pappa.

-Men när ska vi åka? Ropar Anna och försöker att få kontakt med pappa.

-Snart typ.

-Haha när började du säga så? Skriker Anna.

-Haha ja det är väl bra att jag är med i det populära.

-Haha ja verkligen.

-Men jag måste gå och berätta det här för Nova, hon vet ju ingenting.

Jag går till Nova. Nu bor hon i ett hus ca 300 meter bort.

(Knack knack!)

-Hej Nova!

-Hej, det var länge sedan.

-Haha ja. Men det är en sak jag skulle vilja berätta för dig.

-Vadå? Har det hänt något hemskt, tråkigt eller roligt kanske?

-Dåligt och roligt. Det roliga var att mamma skulle komma hem men det dåliga är att mamma inte kommer hem.

-Varför?

-Hon hon!

-Vadå prata tydligare.

-HON ÄR DÖD!

-VAAAA!

Jag öppnar dörren springer ner för gatan. Det är som en klump i magen, som bara gör allting jobbigt. Ibland så bara tänker man att man inte orkar mer men vad ska man göra. Det är bara att kämpa på.

EN VECKA SENARE!

Det är höstlov! Nu ska vi åka till Fårö det ska bli skönt.

-SJUKT KUL! Skriker Anna.

Först åker vi båt sen bil sen färja. Vi bor i en stugby vid Sudersand och på morgonen åker vi och köper bröd på Sylvis döttrar.

-Det här är väl Sylvis döttrar? Frågar jag den blonda tjejen vid disken.

-Ja det är det. Svarar den blonda tjejen.

Hon berättar lite om sig själv och hennes kompis.

-Två blondiner! viskar Anna i mitt öra.

-Du är så taskig! Viskar jag lite surt tillbaka.

-Ja kanske det. Säger pappa.

-Vad vill du  ha Lisa? Frågar pappa.

-SOLBULLE! Den ser jättegod ut.

-Den är jättegod. Säger Line.

-Men Line! Säger Linnea!

-VADÅ? Frågar Line!

-Prata inte så mycket med främlingar, haha du är rolig du, skratt skratt och ett litet fniss!

-Du är knäpp du! Säger Line!

-Ska vi gå och bada?

-Jaaaaaaaaaaaa! Det tycker jag! sägerAnna

-Okej!  Säger Pappa.

                         PÅ STRANDEN

-Byt om nu! Anna! Säger Lisa.

-Ja ja, där är ett blått litet bås! Säger Anna.

-Haha, Ja byt om där du!

-Titta där är de där två tjejerna som var på Sylvis döttrar.

-Ja men nu går vi ut och badar! Säger Anna.

-Hej Line!

-Hej Lisa!

-Det var väl ni som var på Sylvis? Frågar Line!

-Ja det var det! Säger Anna hastigt!

-Men ska vi gå och bada? Frågar Linnea!

-Ja det kan vi väl! Säger Lisa!

-Men gud vad höga vågor, ska vi verkligen bada? Frågar Linnea osäkert!

-Ha ha ha, ja det är klart vi ska! Säger Line!

-Ja det är ju det som är roligt!

Ett tag senare!

-Okej men vi kan väll träffas någon annan dag eller? Frågar jag!

-Ja det tycker jag! Säger Line!

                               3 DAGAR EFTER!

   ((RING))          ((RING))         ((RING))         ((RING))

- Hej Det är Lisa!

- Hej, det är Line!

Ska vi träffas idag?

-Ja det kan vi väl!

-Vi kan väl träffas vid Sudersands lekpark och sen kan vi väl bada eller någonting!

-Ja det tycker jag! Då kommer jag och Anna dit typ vid halv tolv eller!

-Ja det blir bra!

              EN OCH EN HALV TIMME SENARE!

-Hej Linnea! Skriker Lisa!

-Hej Lisa!

-Ska vi och bada nu eller?

-Ja det tycker jag! Line, Anna, kommer ni eller? Skriker Lisa!

-Vi kommer!

-Imorgon åker vi hem! Säger jag!

-Ja gud vad tråkigt! Säger Line!

-Men jag ska fråga pappa om inte vi kan komma hit nästa sommar igen! Säger jag!

-Ja men varför åkte ni hit egentligen? Frågar Line!

-Det har hänt en sak hemma bara! Men vi behöver bara försöka lugna ner oss lite och så, du fattar!

-Ja men vad var det som har hänt? Du kan säga allt till mig det vet du!

-Ja vet det! Men mamma har dött!

Nu blev det en sån där klump i magen igen det är så jobbig men.

-Hallå!

Line avbryter mig!

-Hallå dagdrömmer du eller?

-Ja kanske lite!

-Men gud vad hemskt att din mamma har dött!

-Ja det är lite jobbigt även fast jag bara har träffat henne när jag va liten, sen stack hon och sen dess har jag aldrig träffat henne men hon skulle komma hem men det var då det hände!

-Oj! Jag finns om du behöver prata! Och det gör Linnea med!

-Ska vi gå ut och bada nu så att du får någonting annat och tänka på?

-Ja det tycker jag!

-Full fart framåt! Skriker Anna!

Alla bara springer ut och skrattar!
-Nu är måste nog vi hem och packa! Säger Anna!

-Ja hej då  vi kommer sakna er! Säger jag!

-Och vi er! Skriker Line och Linnea efter oss när vi går hem!

-Vet du Linnea? Frågar Line!

-Nej vadå?

-Lisas och Annas mamma har dött, det är därför dom har åkt på semester!

-Va vad hemskt!

-Ja det sa jag med!

-Ska jag sova hos dig inatt?

-Ja de tycker jag!

-Tänk att snart är det skola igen!

-Ja gud vad jobbigt! Säger Line!
-Men nästa sommar då du!

Det är jag som är Lisa del 2

Jag står och väntar på tågstationen. Klockan är tio över tre så mamma borde vara här nu. Mamma har varit borta i ett år hon har tagit kort på djur och andra saker i ett annat land, hon ska ha bilderna till en bok. De kanske har hänt nåt!? Hon är tio minuter sen. Plötsligt kommer pappa gråtande.

Vad är det pappa?
Mamma har krockat!!!
Pappa lugn! Jag hör inte!!
Vi går hem så kan jag berätta.

Vi går hem…  Precis när pappa ska börja så kommer Anna in genom dörren. Hon kommer in i vardagsrummet.

Vad är de med pappa?
Jag vet inte han skulle precis börja berätta så tyst!
Mamma har krockat!!
VAAAA!!!!
VAAAA!!!!!!Skriker jag och Anna i munnen på varandra.
Ja, jag vet, det är hemskt nu när hon skulle komma hem och allt.
Vad var det som hände? frågar jag.
Tåget krockade, svarar pappa sorgset.
Men är hon helt stendöd? Säger Anna förvånat.
Jag vet inte, hon är på ett lasarett, det ligger inte så långt här ifrån så vill ni åka dit? Frågar pappa.
Ja, det kan vi väl. Säger jag.
Okej då får vi väl åka innan hon dör!
Men pappa så kan du ju inte säga!
Nej, jag vet!
Men ska vi åka eller? Frågar Anna otåligt.
Ja, hoppa in i bilen så drar vi!
Men kan vi inte åka till affären och köpa godis till ikväll? Frågar Anna.
Ja, för Nova kanske ska sova över vid oss!
Men bryr ni er inte om er mamma? hon kanske är död! Skriker pappa.
Nja vi bryr oss faktiskt inte så mycket eftersom att de har känts som att hon har varit död hela tiden för hon har typ aldrig hört av sig och när vi har ringt så har hon typ aldrig svarat och sen har hon skjutit upp det hela tiden.
Ja hon sa att hon skulle komma för en månad sen!
Bryr ni er inte om er mamma?! Frågar pappa rasande!
Nej faktiskt inte, säger jag!
Okej jag förstår.
Kan vi åka och köpa godis eller? frågar Anna!
Ja men vi åker till lasarettet först, säger pappa.
Okej! Är de där lasarettet? Frågar jag.
Ja där har du väl varit?
Nja kanske.
Jo det har du när farmor va sjuk så var du ju med!
Ja just det, men det var ett tag sen!
Hej, vi skulle vilja träffa Kajsa hon har varit med om en tågolycka och vi är hennes familj, säger pappa till en dam som jobbar på lasarettet.
Ja hon ska vara i det där rummet, säger damen och pekar på en dörr på höger sida av korridoren.
Okej tack, säger pappa och går mot rummet. Han knackar på dörren.
Hej vem vill ni träffa? Frågar en ung tjej i 25-årsåldern gissar jag på.
Hej vi vill träffa Kajsa hon skulle vara i det här rummet, svarar pappa.
Ja tyvärr så kan vi inte hjälpa henne för det var en så stor och kraftig krock så tyvärr så har hon lämnat er, jag beklagar så mycket.

Pappa får tårar i ögonen. Men jag och Anna är helt vanliga. Det är som att hon inte har varit en i familjen, ungefär som att hon har hoppats på att hon skulle dö lagom hon skulle komma hem!!!!

De är så hemskt, säger pappa i bilen på vägen hem.
Skulle vi inte köpa godis? Frågar Anna.
Ni kan väl gå till ICA sen för Nova skulle ju kanske sova över och du vet väl inte vad hon vill ha för godis, svarar pappa!
Ja men jag behöver väl inte gå med Nova och Lisa?!? Svarar Anna.
Nej men Lisa behöver ju inte gå och köpa godis utan Nova!
Men allvarligt vi fattar!! Säger jag.
Jag går nu! Säger Anna så fort hon gick ur bilen.
Har du pengar eller vill du ha av mej?? frågar pappa.
Jag har! Svarar Anna.
Okej! Lisa har du pengar?
Nej!
Här får du 150 kronor till godis och chips, jag har inte mer kontanter men räcker det?
Ja tack pappa, säger jag och ger honom en kram!

Jag springer till Nova. Hon är min bästa kompis och hon bor i en cirkusvagn för hon jobbar på cirkusen för de är hennes föräldrar som äger den. De reser runt hela jorden och uppträder. Hon har varit här i ett halvår för hon har fått en lillasyster och dom funderar på att bosätta sig här!

Hej! Lisa ropar Nova!
Hej! Nova svarar jag.
Har din mamma kommit? Hur är det med henne?
Mamma har inte kommit och det är inte bra med henne!
Varför?!
För tåget krockade och hon dog!
Vaaa?!!
Ja vi har varit på lasarettet och då sa dom att hon inte klarade sig för krocken var så kraftig.
Men varför gråter du inte?!
För….hon har varit borta så länge och då har de verkat som att hon inte har brytt sig om oss!

Nova kramar om mig och säger:

Det kommer kännas mer om ett tag.
Men gick det att du sov över vid mig? Frågar jag för att hålla tårarna borta.
Ja men går det för din pappa?
Ja kom så går vi till affären och köper godis!
Okej jag ska bara säga till mamma. Men stanna här!
Okej!
Va? Men hur är det med henne! hör jag Novas mamma säga.

Sen kommer Nova.

Ska vi gå? Frågar Nova!
Ja!

I affären köper vi godis och chips. Sen går vi hem.

Jag beklagar, säger Nova till pappa när hon kommer in genom dörren.
Ja vad ska man säga? När nåt så hemskt händer.
Kom nu Nova så går vi upp och bäddar till dig.
Okej.

När vi har bäddat ser vi på film och sen somnar vi…

NÄSTA DAG…

Lisa jag måste gå hem nu för jag ska passa Tindra för mamma och Mohammed ska typ träffa nån.
Okej hejdå vi ses.
Hejdå!
 

TRE TIMMAR SENARE…. VID KÖKSBORDET!

Anna, Lisa kan vi inte hitta på nåt roligt nu när det här har hänt? Frågar pappa.
Ja vi kan åka utomlans! vräker Anna ur sig.
Ja de skulle vi ju kunna göra men vart ska vi åka? Frågar pappa fundersamt.
Turkiet! Eller… Egypten Grekland! Svarar Anna.
Ja vart tycker du Lisa? Frågar pappa.
Gran Canaria.
Ja! Svarar Anna!
Okej jag går och bokar, säger pappa.
 

EN TIMME SENARE…

När ska vi åka? Frågar jag.
I övermorgon!! Svarar pappa.
Va!? Så tidigt? Frågar jag?
Ja de fanns plats på flyget och på hotellet fanns de också plats.
Anna vi åker i övermorgon!!
Va!?
Ja gud vad roligt de ska bli!
Jag visste inte att de gick att boka så sent!
Nej inte jag heller men visst ska det bli roligt!? Frågar jag.
Ja det är klart! Svarar Anna.
Pappa jag går och berättar för Nova!
Okej kom inte hem för sent bara!
Nejdå hejdå!
Hejdå!
Vart ska du? Frågar Anna när jag öppnar ytterdörren.
Till Nova! Varför undra du?
Nej jag vet inte.
Okej men hejdå.

VID NOVAS CIRKUS VAGN…

Heej Nova vet du jag ska till Gran Canaria på torsdag.
Va? Vad roligt!
Ja jag vet! Så imorgon ska jag packa hela dagen så vi kommer nog inte träffas!
Okej, svarar Nova och ger mig en kram och säger:
Då får vi väl säga hejdå nu!
Ja hejdå jag måste hem för jag skulle inte vara borta så länge!
Okej hejdå ha så roligt!
Ja tack hejdå!

När jag kom hem hade pappa lagat mat och Anna satt och åt.

Vad sa hon? Frågar Anna nyfiket.
Inget. Svarar jag! Och sätter mig vid bordet och äter.

NÄSTA DAG…

Pappa var är min resväska? Hör jag Anna säga.
På vinden kanske.
Okej jag kollar. Ska inte Lisa gå upp?
Jo men hon kommer när hon har vaknat.
Ska jag väcka henne?!
Anna gå och leta efter din resväska istället!

Jag går ur sängen och går ner till köket.

God morgon gumman, säger pappa.
Hej, svarar jag. Sen hör jag något skrika!
Vad var de? Frågar jag.
Jag vet inte men de lät som Anna!

Jag springer upp för trappan sen springer jag till trappan som går till en lucka som leder till vinden. Jag sticker upp huvet genom luckan och frågar Anna.

Vad är det?
Vad tror du?!
Jag vet inte!
De var en så här stor spindel säger Anna och visar med fingrarna.
Men!!! Va de bara därför?
Ja? Och här är din resväska, säger Anna och ger mig en orange dammig väska med hjul.
Tack säger jag och går ner från trappan och in i mitt rum.

Jag lägger ner min bikini, en handduk, cyklop, kläder men jag hittar inte min rosa klänning. Jag letar i min garderob i Annas rum, på tvättlinan men jag hittar den inte så jag lägger ner mina foppatofflor och min svarta kamera.

Lisa det är mat ropar pappa!
Okej jag kommer.
Har du packat färdigt? frågar Anna.
Nja typ men jag hittar inte min rosa klänning.
Den ligger nog i min garderob, säger Anna med munnen full av mat.
Okej kan du ta fram den sen? Säger jag och tar en bit av den varma potatisen.
Ja ja säger Anna och ställer tallriken i diskmaskinen.

Sen packar jag ännu mer och Anna ger mig min klänning.

NÄSTA DAG…

Lisa vakna! Vi ska åka! Ropar pappa.
Okej.

Jjag hoppar upp ur sängen, klär på mig, stänger resväskan och springer ner med väskan rullandes på hälarna.

Ta en macka och ett glas juice Lisa.

Jag tar en macka, tar ett glas juice och dricker upp sen tar jag mackan i handen och hoppar in i bilen.

Se Lisa där är flygplanet!

PÅ FLYGPLANET…

Jag sätter mig på en plats längst in mot fönstret lutar huvet mot fönstret och somnar.

Bom, bom, bom!

Stafettberättelse av Bokälskarna på Hemse bibliotek

Vi läste ”"Det äär jag som äär Lisa! Av Moa-Lina Croall, stycket som följer ska flikas in i berättelsen påå sid.119, före stycket om brevet fråån mamman.

Bom, bom, bom! Ljudet kommer från farmor i våningen ovanföör

–– Inte igen! säger jag och drar täcket ööver huvudet.

Bom, bom, bom! Nu orkar jag inte med det här längre. Jag tar påå mig morgonrocken och tofflorna. Det är inte bara jag som är vaken, pappa är också vaken. Jag kollar på klockan, hon äär 04,21. Jag suckar och går upp föör trappan och bankar på farmors dörr. Hon öppnar näästan påå en gåång.

–– Näämen, hej Lisa! Vad gör du uppe så här tidigt? Säger farmor.

–– Vad håller du på med? Jag kunde inte sova tack vare att du bankar så mycket. Svarar jag. Farmor ser på mig en stund, sedan svarar hon:

–– ÅÅh…… Förlåt Lisa. Jag hååller bara på med…… eee ....

–– Ja vadå? svarar jag.

–– En hemlig uppfinnig! Och den är hemlig!

Jag nickar och springer in till mig själv. Klockan tickar och jag är så tröött att jag somnar om igen.

Morgonen därpå vaknar jag med en häärlig känsla, det är sommarlov, och idag ska jag gå på bio med Nova. Vi ska se en bra film som vi har väntat på länge. Men när Jag knackar på Novas dörr säger Nova att hon har ångrat sig. Jag blir ledsen. Jag täänker på farmors uppfinning men mer påå Nova. Varföör dumpade Nova mig bara såå däär? Har hon blivit bästis med nåågon annan? Jag blir såå ledsen när jag tänker på Nova.

Jag skriver ett brev till Nova där det står:

Hej, jag blev väldigt ledsen näär du sa så…… jag fattar inte varför. Har det hänt nåågot? Vill gärna veta. Hälsningar Lisa.

Jag läämnar brevet utanföör Novas dörr. Efter en timme skriver hon tillbaka. Jag öppnar brevet och hoppas hon skrivit något bra. Näär jag läser brevet börjar tåårarna rinna. I brevet skriver Nova att de kanske måste flytta vidare snart. Hon vill egentligen inte men hon måste följa med sin mamma och det är så livet är för cirkusartister. Nova berättar att hon försökt att övertala sin mamma och att de just hade grälat när jag kom men att hon vill fortsätta vara min vän tills de måste flytta …… om jag vill. Och det är klart att jag vill! Jag skriver genast ett svar och nu känns det bra.

Det är jag som är Lisa

Ett år senare
Jag steg upp klockan fem idag och duschade i en halvtimme. Då lånade jag mammas schampo och hennes kroppskräm som fick det att svida överallt. Sedan fönade jag och lockade håret. Jag passar bäst i stora femtiotalslockar eller spikrakt hår och ibland i höga tofsar med smålockig hästsvans. Med idag vill jag ha lockigt hår. Det är ju en speciell dag. Jag använder upp halva hårspraysflaskan och fyllde i min ljusa utväxt med en hårmascara. Mitt hår är perfekt men mitt ansikte ser naket ut. Jag kilar in på mitt rum och sminkar mig. Mitt smink är så tunt så sen smyger jag in till Camilla. Hon sover och märker inte att jag slinker in i hennes walk in closeth. Där finns det smink och snygga kläder. Jag sminkar mig nästan som en fjortis men undviker vitt läppstift. Istället lånar jag hennes jättedyra Chanel parfym som luktar jättegott. Innan jag går tillbaka till mitt rum tar jag hennes tajta linne och rosa jeans. Precis när jag ska gå så snor jag hennes fake Luis Vuitton och tassar in på mitt rum. Jag tittar mig i spegel. Jag är redo. 
-Sofia, det där är min väska ryter Camilla! Vad sa jag ha liksom, jag vill också vara snygg första skoldan!
- Du kan ha din fake-gutchi, eller fake-chanel, eller din andra fake-chanel eller din…
-Håll klaffen freak! Vad vet du om mode, om du inte hade mina kläder så…
- Coola ner tjejer, ät lite frukost innan bussen kommer. Ni vill väl inte missa första dagen? Säger mamma
Jag suckade. Idag så skulle jag börja i en ny skola, i sjuan. Jag hade flyttat tillbaka till mitt gamla kvarter och jag ska få träffa Lisa igen. Undrar om hon skulle känna igen mig. Jag slängde i mig maten och tog Camillas sveaskor (fake de också) innan jag rusade mot bussen. Camilla missade den precis och svor högt om mig.
Skolan var precis som förut. Samma lärare, elever och samma Lisa. Nästan. Jag skymtade Lisa någonstans i mängden. Hon var sig inte lik, hon hade klippt håret och hade svart sotigt smink runt ögonen. Det var så Camilla alltid hade, fast vitt. Och så gick hon omkring med någon svarthårig tjej som säkert var ett år äldre.
Jag tog mod till mig och gick fram till henne.
-Hej Lisa! Sa jag glatt och hoppades på att inte jag skulle vara för lik Camilla och hennes ljushåriga armé.
Hon tittade på mig en stund innan hon öppnade munnen som en fisk.
-men, du är ju..
-Sofia! Ja, jag har flyttat hit igen, och nu framåt så är jag ledig på måndagar, torsdagar och helger! Jag har bestämt mig för att boxning och elitbalett är min grej istället! Vad har hänt i ditt liv?!
-Tja, sådär. Och det här är min bästis Nova, hon går i åttan.
-Jaha, men det var kul att se dig igen! Sa jag och svalde tårarna, jag var utbytt, trots de åren som gått så var jag inte längre något. Mina förhoppningar var krossade. Vem skulle jag nu hänga med?
- Hej, du där! Ja, du med de rosa byxorna, kom hit! Ropade någon. Jag vände mig snabbt om, och där stod en tjej som måste vart skolans snyggaste tjej med sotiga ögon och långt ljust hår.